Nu är allt packat och klart! Har inte ens ätit något idag för man har varit igång sedan man vaknade. Nu börjar dock hungern smyga sig på. Hoppas det blir något gott hemma hos mamma och pappa    

Är så taggad på att träffa hästarna nu så det är inte klokt. Har fått höra från början att det inte blir några fler hästar, aldrig någonsin, att det inte kommer gå för jag inte har pengar eller jobb eller någonstans att göra av dom. 

 Precis som i övriga delen av mitt liv så triggas jag av att höra att det finns saker jag inte KAN göra. "Det går inte Penny, du måste inse det. Du kan inte göra såhär, hur ska du lösa det?" 

 Det gör mig bara ännu mer beslutsam på att hitta ett sätt som gör att jag kan göra det. Ingenting är omöjligt, särskilt inte ens drömmar.

Never give up that thing that you can't

go one day without thinking about

Nu är dagen här! Idag ska det packas och förberedas in i minsta detalj för att åka till Danmark imorgon! I 1,5 vecka ska jag vara där och lastträna Dimmalim och kanske träna lite balans med Glama   Det ska bli så roligt! Ska kolla igenom min natural horsemanship box med så jag har lite på fötter och inte gör bort mig alltför mycket. 

 Längtar efter att få andas in deras doft och leka med dom. Har saknat dom här hästarna otroligt mycket sen sist jag var där. Sista dagen var jag och mina kusiner tidigt uppe, så att vi skulle hinna hem till Anja och leka med hästarna en sista gång innan jag skulle åka hem. I tre timmar sprang vi runt och spelade fotboll med dom, la jackor över unghästarnas ryggar och kramades med dom som ville kramas. En fantastisk hästsemester om jag får säga det själv! 

 Dock var inte min häst & dynglukt så populär på tåget   Eftersom unghästarna inte var vana vid att ha saker på ryggen så försökte dom självklart lösa sitt problem med att bli av med det. Vilket dom gjorde genom att lägga sig ner och rulla av det i gödlset   

 Men nu måste jag sätta igång och packa! Tar kanske med mig datorn så jag kan blogga i veckan   

Kram på er! 

Lille Jazzman har börjat bli så sällskapssjuk nu! Det är så skönt att se att han mår bättre. Stackaren har haft en del smärtproblematik hela vintern på grund av kylan så vi hade planer på att avliva honom. Nu har jag dock tagit beslutet att ge honom ett år till och till nästa vinter ha ett ordentligt vintertäcke på honom så att han kan hålla sig varm och på så vis kunna hålla nere smärtan. 

 Nu verkar det ju dock som att Jazzman inte kommer vara i min ägo så länge till. Situationen har blivit lite konstig eftersom jag räknade med att han skulle vara borta vid det här laget, så nu står jag och ska snart hämta två nya hästar. Tösen ska säljas och Jazzman vet jag inte riktigt vart jag ska göra av. Förhoppningsvis kommer han kunna följa med mannen som köper Tösen och i värsta fall så får jag väl försöka lösa det på något sätt så att han får vara kvar hos mig. Vet inte hur det ska gå ekonomiskt sett när jag knappt har pengar till mat till mig själv. Men det får lösa sig! Det måste det göra...