Nu äntligen var man framme i Danmark! Tur att man har en sån underbar familj som ställer upp    Hoppas på att få träffa hästarna imorgon, kan snart inte bärga mig! Jobbigt nog att veta att dom bara är några få mil ifrån mig. 

 För övrigt så vet jag att jag är en god människa! Var inne i stan med mamma och min morbrors sambo och av någon anledningen kollar jag ner i marken och ser att på brunnslocket, precis där mamma tänker sätta sin fot, ligger en liten dunig fågelunge. Fick stannat henne och plockat upp ungen, sen kollade vi efter föräldrar, men det enda vi såg var fiskmåsar som väntade tålmodigt på sin lunch.

 Vad sjutton gör man med en liten fågelunge när man är mitt inne i stan, inställd på shoppingrunda? Ja, jag sprang iallafall runt halva stan för att komma fram till stans djuraffär, för att finna att de hade stängt på grund av sjukdom. Så jag fick sticka in huvudet hos en frisör för att kolla om jag kunde få låna en låda att ha fågeln i sålänge. Därefter letade jag rätt på min mamma så vi kunde åka till Blå Stjärnan med den. Allt som allt tog det kanske 1,5 timme   

Red hem hästarna imorse med. Red på Tösen och hade de två små som handhästar och det gick jättebra. Passade på att "spöka ut" mig eftersom detta var sista gången jag fick rida på vår fina westernhäst....  

Nu är allt packat och klart! Har inte ens ätit något idag för man har varit igång sedan man vaknade. Nu börjar dock hungern smyga sig på. Hoppas det blir något gott hemma hos mamma och pappa    

Är så taggad på att träffa hästarna nu så det är inte klokt. Har fått höra från början att det inte blir några fler hästar, aldrig någonsin, att det inte kommer gå för jag inte har pengar eller jobb eller någonstans att göra av dom. 

 Precis som i övriga delen av mitt liv så triggas jag av att höra att det finns saker jag inte KAN göra. "Det går inte Penny, du måste inse det. Du kan inte göra såhär, hur ska du lösa det?" 

 Det gör mig bara ännu mer beslutsam på att hitta ett sätt som gör att jag kan göra det. Ingenting är omöjligt, särskilt inte ens drömmar.

Never give up that thing that you can't

go one day without thinking about

Nu är dagen här! Idag ska det packas och förberedas in i minsta detalj för att åka till Danmark imorgon! I 1,5 vecka ska jag vara där och lastträna Dimmalim och kanske träna lite balans med Glama   Det ska bli så roligt! Ska kolla igenom min natural horsemanship box med så jag har lite på fötter och inte gör bort mig alltför mycket. 

 Längtar efter att få andas in deras doft och leka med dom. Har saknat dom här hästarna otroligt mycket sen sist jag var där. Sista dagen var jag och mina kusiner tidigt uppe, så att vi skulle hinna hem till Anja och leka med hästarna en sista gång innan jag skulle åka hem. I tre timmar sprang vi runt och spelade fotboll med dom, la jackor över unghästarnas ryggar och kramades med dom som ville kramas. En fantastisk hästsemester om jag får säga det själv! 

 Dock var inte min häst & dynglukt så populär på tåget   Eftersom unghästarna inte var vana vid att ha saker på ryggen så försökte dom självklart lösa sitt problem med att bli av med det. Vilket dom gjorde genom att lägga sig ner och rulla av det i gödlset   

 Men nu måste jag sätta igång och packa! Tar kanske med mig datorn så jag kan blogga i veckan   

Kram på er! 

Lille Jazzman har börjat bli så sällskapssjuk nu! Det är så skönt att se att han mår bättre. Stackaren har haft en del smärtproblematik hela vintern på grund av kylan så vi hade planer på att avliva honom. Nu har jag dock tagit beslutet att ge honom ett år till och till nästa vinter ha ett ordentligt vintertäcke på honom så att han kan hålla sig varm och på så vis kunna hålla nere smärtan. 

 Nu verkar det ju dock som att Jazzman inte kommer vara i min ägo så länge till. Situationen har blivit lite konstig eftersom jag räknade med att han skulle vara borta vid det här laget, så nu står jag och ska snart hämta två nya hästar. Tösen ska säljas och Jazzman vet jag inte riktigt vart jag ska göra av. Förhoppningsvis kommer han kunna följa med mannen som köper Tösen och i värsta fall så får jag väl försöka lösa det på något sätt så att han får vara kvar hos mig. Vet inte hur det ska gå ekonomiskt sett när jag knappt har pengar till mat till mig själv. Men det får lösa sig! Det måste det göra...

Nu har våra små älsklingar börjat få vara utomhus! Igår var dom små liven ute hela dagen och sprang runt och gjorde av med massa överskottsenergi! 

 Efter att de små rackarna tagit för vana att utföra sina behov ute på badrummet och många gånger på väldigt många andra ställen än just kattlådan, så tog vi beslutet att enbart låta dom vara inne över nätterna. Det är väldigt otrevligt med kattskit/piss över hela huset, så detta kommer göra gott!   Haha, stackars svägerskan min som har så svårt att klippa navelsträngen till sina små   

Neko i täten, följd av Columbus, borta vid buskarna har vi Zombie och längst fram, mamma Tippex 

Columbus (min och Andreas katt) hade mycket bus för sig den förmiddagen! 

Glad midsommar önskar vi i Håkanhult!   

Vilken fantastisk dag! Blev väckt imorse av att mobilen ringde. Det var min nya chef som dagen efter intervjun (som jag var på igår), ringde in mig akut på jobb!!!   Fick panik först, men tänkte för mig själv: Jag fixar detta! Jag fixar allt! 

 Och när jag kom hem så kollade jag min mail and guess what? Ett mail från SIF! Kan ni föreställa er lyckan när jag öppnar mailet och läser att de skickade tillbaka Glamas papper idag?? Det är ju helt fantastiskt. Äntligen, efter 2,5 månads väntan så ska mina små älsklingar äntligen komma hem till Sverige. Nu tänker jag vara så oproffessionell och skriva att detta firas med lite Bacardi razz och sockerdricka!   

Cheers!

Cheers för i helvete!!!   

Jag tror jag blir knäpp! Nu är det tre veckor sedan Glamas papper skickades in till SIF för ägarbyte och svenskregistrering. Nästa vecka är det tänkt att hästarna ska hämtas, men tror ni jag kommer någonstans med Glama om jag inte har hennes pass eller ett bevis på att jag äger henne? NÄ! Det gör jag inte. Man undrar hur mycket kaffe dom dricker inne på SIF, för svar på några mail har jag inte heller fått.    Nu är jag kanske lite orättvist, dom har förmodligen massor att göra, men helt ärligt. Tänk om jag hade stått och behövt hennes pass för någon veterinärgrej? Ska jag bara "Herp derp, nääää Glama du får stå såhär, för jag har inte ditt PASS!!!" 

 Det är synnerligen upprörande. När jag först fick erbjudandet om Glama så hade jag hoppats på att få hem henne i mitten av maj. Jag vet inte om jag har missat något, men jag ser ingen islandshäst, SER NI någon islandshäst kanske???